Pärsk

Stressad, oroad, orkeslös.

Ska så mycket, men får inte hälften gjort. Det är mycket som tynger just nu. Rent skräp runt omkring. Eller inte bara nu, det har funnits där och tagit en massa onödig energi från mig tillräckligt länge. Det borde ta slut snart...

I situationen jag befinner mig så är det komplicerat. Jag är liksom i en återvändsgränd på vissa plan och kan inte göra något åt det, för då säger nåt annat ifrån. Sånt är slitsamt för själen.

Allt är i dimman...

Nu ska jag dricka en kopp te och varva ner inför nya utmaningar framöver.

Ha det gott alla och ta hand om er själva och varandra!!

Only God could judge me

En helt vanlig dag. Jag har varit och bassängtränat idag. Skönt att kunna träna i vatten. Det är varmt och mycket lättare. Härligt!

Åh vad det har regnat idag. Det var utfärdat stormvarning igår/natt, men stormen tog en annan vändning och hoppade över oss. Den gick mer österut. Jag såg en bild som stormen orsakat, och det var inte vackert. Skönt att vi slapp den!!

Nu avnjuter vi en kopp te och sen är det dags att sova. Det är en dag imorgon också :)

Imorgon är första dagen på resten av ditt liv

Sovmorgon

En timma mer sömn i natt :) Men vi går mot mörkare tider. Klockan ställdes som bekant om till vintertid i natt. Snart är det vinter. Ja, på en del platser i vårt avlånga land så har det kommit snö redan. Fast det fortfarande är oktober.

Idag är det söndag, och när man inte har något inplanerat så blir det ibland en lite långsam dag om man bara är hemma.

Vi laddar för barnkalas idag. Den ena flickan ska fira sin klasskompis som har kalas idag, så snart är det dags för att göra sig i ordning för kalasande :)

Jag bjuder på en vårbild, då det blev ljusare dag för dag

Ha det gott alla!!

Öppet Hus

Idag har den äldsta flickan varit i skolan och haft lektioner. En lördag = öppet hus. Jag och en av systrarna följde med och fick titta när hon var kreativ i skolan. Det var spännande.

Annars då? Jo, det är bra. Hösten är här hos oss och det har regnat kraftigt idag. Men en dag med regn, det är en dag det med.

Vad har hänt mer då? Ja, jag tycker inte riktigt att det stämmer på riktigt. Kanske är det för att tiden går så fort? Kanske är det för att det saknas något?

Igår var vi i Karlstad och avverkade några "ärenden". Det är bra att komma igång med det, snart är det dagen före julafton och man inte har hunnit med någonting...

Annars har den här dagen varit en innedag med mys och lyssna på regnet. Många analyserande funderingar har gått igenom i hjärnan under denna stilla dag.

Nu avslutar jag för idag. Ha det gott alla och ta hand om er själva och era nära och kära. Vi vet aldrig hur länge vi har varandra.

Sorry

Det finns mycket på denna jord som man gärna hade upplevt annorlunda. 

Snart är det höstlov från skolan. 

Just nu känner jag som bilden..

Det är en hård tid nu. Men, man ska väl bara bita i det sura äpplet och göra det som krävs.

En sorg i hjärtat. Känner stor saknad. En saknad som jag inte kan styra över. Den finns där, och så är det med det.

Egentligen helt otroligt hur en del människor uppför sig. Hur de kan vara rent elaka mot andra, och inte se att de gör fel. Att de faktiskt sårar sina medmänniskor genom sina, låt oss kalla det, plumpa sätt att slänga ur sig gliringar och inte tänka över huvud taget att de faktiskt sårar andra.

Eller, så kanske de faktiskt tänker på vad de säger och hur de handlar, och faktiskt ändå gör så. För att det sårar.

Tack för idag

Trist tisdag

Åh vad jag ogillar att göra saker i onödan! Det har jag gjort idag. Men det var inte mitt fel. Man kan väl låta kalla det för "den mänskliga faktorn". Men lika fullt blev det onödigt. :( Men, det är som det är, nu går det inte att göra ogjort...

Nu tar vi något trevligare; Barnen har börjat skriva sina önskelistor, en lista är redan skickad till Nordpolen, den lilla har inte riktigt fått ner sina önskningar på en lista än. Men det är mycket och dyra klappar de önskar sig... Skulle inte ha skadat om man vann en miljon eller två, men det blir svårt eftersom jag aldrig spelar på något. Det vore en spännande utmaning minsann.

Ja, vi får väl se vad jultomten kan åstadkomma i sin tomteverkstad på Nordpolen...

Idag var en av mina flickor i kyrkan och lyssnade på vad de pratade om Alla Helgona-helgen som kommer snart, och hon hade nog med sig många tankar och funderingar hem. Hela kvällen så har hon sjungit på "Det lilla ljus jag har".

Nu blir det en kopp te och sen är det dags att sova. Som bekant så kommer det en ny dag imorgon.

Ha det gott alla och ta vara på er och era kära

Bygg ditt hus på stadig grund

Idag har vi varit i kyrkan och barnen spelade upp ett drama. Det handlade om Vissman och Dårén. Vissman byggde sitt hus på berget och huset stod stadigt och stod mot stormar och ruskväder. Dårén byggde sitt hus på stranden utan grund, och huset blåste ihop den första stormen.

Vi måste alla tänka på hur vi bygger våra liv. Vi går från vår stadiga grund i hemmet och ibland går man vilse.

Hösten gör sig påmind och regnet faller. Ja, det har inte regnat så kraftigt idag som det gjorde förra veckan. 

Vi får se hur resten av söndagen blir, det är ju inte kväll än.

Ha det gott alla!!

Marknad

Höstmarknad idag.

Inte för att det brukar vara så mycket annorlunda än de andra marknaderna, men vi går en tur ändå. Man kan ju hitta något intressant eller nåt som man kan tänkas behöva. Ja, strumpor är alltid bra att ha! Och det finns det på marknader.

Vi gick en där nere och det fick avslutas med att vi tog godisståndet sist. När vi hade gått där så var alla trötta på marknad, så vi åkte hem.

I morgon ska vi till kyrkan där barnen ska spela upp ett drama om att bygga hus på stadig grund. De har varit så duktiga och övat så fint på dramat och sångerna.

Det ska bli så spännande att se dem i morgon :)

Nu ska jag dricka en kopp te och titta lite på tv.

Ha det gott alla!!

Helg

Nu är det helg!

Det är fredag och vi har trevlig hemmakväll. 

Jag är så tacksam över min familj!!

Vi myser framför tv´n och bara njuter av allas ledighet.

Vi njöt av kaffe och äppelkaka med vaniljsås! Så gott!!

Här kommer några härliga höstbilder med vackra färger

Rönnen står kvar, utan blad men den bären har

En vacker rad av träd och deras fina färger

Träd gör sig bra i svartvitt också

Å regnet det bara öser ner...

Imorgon är det marknad här i stan, så vi går ett ärevarv 

och tittar om det finns något bra där :)

Men nu börjar det bli kallare. I morse fick vi skrapa rutorna. Vi har inte fått någon snö än, men det kommer väl tids nog. än är det ju ändå bara oktober :)

Ha det gott alla och ta hand om er själva och varandra!!

Återbesök

Idag har jag varit på en efterkontroll på Hematologmottagningen. Det kändes bra att åka dit och få veta att jag mår hyfsat bra. Lite grejer att åtgärda för egen del. Men annars är det bra.

Jag åkte i god tid till sjukhuset. Jag skulle hitta en parkeringsplats. Det är helt otroligt att det alltid är fullt på sjukhusens parkeringar!

Nu var det ungefär ett år sedan som jag var på det sjukhuset. Jag satt i väntrummet och väntade. Klockan gick, de var lite försenade, men jag kom in till läkaren och det gick bra.

För ungefär 4 år sedan så var jag där väldigt ofta. Stammis på Hematologen... 

Det är så sällan jag är där, men jag har ju min historia, och ibland kommer det över mig att livet hade kunnat ta en helt annan vändning. Sånt som jag nästan alltid försköt när jag var mitt uppe i det. Jag "trodde" ju hela tiden att jag var i princip odödlig, fast jag innerst inne visste att jag faktiskt var dödlig. Men nu när det ligger lite bakom mig, så poppar det ändå upp emellanåt. Nu när jag kan se det lite på distans.

Det här är några bilder som jag tog när det riktigt spöregnade en dag förra veckan. 

Lite regn.

Nu ska jag avsluta för idag.

Ha det gott alla och ta hand om er själva och varandra!!

Rätt att älska

Vem bestämmer vad en annan ska känna och tycka? Man har ändå sig själv. Och man känner själv. Och älskar. Kanske inte alltid logiskt, men är hjärtat stort och blöder för andra, så älskar man.

Jag känner att efter det jag gått igenom med behandlingar och transplantation, mängder av sjukdomar och mediciner, så känner jag annorlunda än innan. Inte för att jag var nonchalant eller elak mot andra innan, men jag känner en annan sorts människokärlek. Jag är oerhört tacksam över vården som jag har fått, tacksam över att jag har gått igenom det här och kommit ut levande ur det. Många gånger under tiden i behandlingen och efteråt med alla mediciner så har jag känt mig som en trasa.

Helt slutkörd. Men jag har kommit ur det och LEVER igen. Jag har blivit levande, efter att egentligen varit döende. Ja, om det hade gått illa så hade det faktiskt kunnat bli den utvägen. Men jag är glad att jag hade min inre överlevande styrka som styrde mig. Och jag är väldigt tacksam över min familj; min älskade och barnen som inte gav mig nåt alternativ annat än att komma tillbaka till dem levande.

Nu har det ju gått några år sen min cancer var ett faktum. Mycket har naturligtvis hänt. Barnen har vuxit och går i skolan. Jag är så glad över att jag får vara med dem i det.

Det är en väldigt speciell period just nu också, det var liksom vid den här tiden, fast för 5 år sedan som jag fick reda på att jag hade cancer.
Det blir väldigt påtagligt den här tiden, inte bara för mig och min cancer. Det är rosa-bandet-tid nu också, och människor över lag tänker lite mer på hur förgängligt livet är. Hur lätt det är att det bara tar slut. Och jag vet att det faktiskt är så. Jag har varit där, och vänt.
Jag tror att det får vara allt för den här gången.

Tänk på att allt inte är för evigt. Vi vet aldrig när det tar slut.
Ta hand om er själva och varandra!!

Nuet existerar

Jo, livet går vidare. Nuet existerar också. Faktiskt. Jag tänkte ta ett avbrott från min historia och skriva lite om nuet. Jag börjar med lite härliga bilder, från nuet.

Dimma är härligt att skåda

Livet är viktigt att ta tillvara på, njuta av sina glädjestunder och sina nära och kära

En tur förbi Bengtsforsparken fick det bli också när vi ändå var i krokarna.

Otroligt vacker natur

Väderstreck :)

En helt fantastiskt härlig höstdag

Lite härliga ljus får lysa på kvällarna i höstmörkret nu.

Hösten lämnar tid för egen eftertanke. Viktigt att ta vara på det.

Ta hand om er själva och varandra!

Efterarbetet

Nu kommer en inflikning från nutiden innan jag fortsätter min egen historia. Dåtiden.

Jag tittade på nyhetsmorgon idag, och då annonserades det att en kändis skulle prata om sin bröstcancer. Det var Regina Lund. Hon är just nu mitt inne i cellgiftsbehandlingarna. Det är starkt att mitt i allt elände prata om det i media.

Nu återgår jag till min egen historia. Jag hade varit färdigt min dryga månad av isolering på sjukhuset och jag fick åka hem. Åka hem till min familj!! Vi skulle snart flytta. Vi skulle bara stanna i Norrland ungefär någon månad till, för i juli skulle vi flytta söderut igen. Jag visste att jag skulle göra mina täta kontroller på vårdcentralen, jag höll mig hemma och försökte i det lilla jag orkade att bidra till packning. Ja, det blev inte så mycket.
Så småningom så skulle jag göra min tidigarelagda 3-månaderskontroll på sjukhuset. Jag hade fått börja tvinga på mig stödstrumpor eftersom mina fötter och ben svullnade till stockar. Och gjorde ONT.

En härlig sommarbild får gestalta mitt tillfrisknande.

Bara några dagar efter min 3-månaderskontroll så gick flyttlasset för oss ner till Säffle. Jag tror vi kom till Säffle på torsdag/fredag. Då fick vi in våra grejer i lägenheten, och på måndagen som kom så skulle jag göra mitt första besök på Hematologimottagningen i Karlstad. Allt för att det inte skulle kunna hända något, så jag fick träffa min nya läkare på hemmaplan, och de fick kolla mina prover och se att allt gick så bra det bara kunde i mitt tillfrisknande.

Tiden gick, barnen hade börjat i skolan och på dagis. Jag fick fortfarande inte vistas på dagis, så jag höll mig utanför. Samarbetet med dagispersonalen upplever jag fungerade väldigt bra.

Hösten kom och allt blev mörkare, bladen fick fina färger och barnen kunde leka i lövhögarna hemma på gården.

Så blev det dags för mig att boka biljett till storstan. Jag skulle till Stockholm, Karolinska sjukhuset i Huddinge och träffa läkaren där. Allt kan de nämligen inte göra i Karlstad. Eftersom det bara finns 3 sjukhus i Sverige som gör de här transplantationerna, så fick jag åka dit jag tillhörde då. Så jag var i Stockholm ungefär varje/varannan månad ett tag, och det fungerade bra tycker jag. De kollade över mina mediciner för att jag så småningom skulle bli av med mina hästdoser av alla mediciner, och jag klarade det mesta rätt bra och gjorde mina återbesök.

När det var Lucia på dagis så skippade jag mitt dagisförbud. Jag kan ju bara inte missa när mina barn går i Luciatåg på dagis.

Sen var det dags för hela familjen att gå till vårdcentralen och ta sprutan mot svininfluensan. Alla skulle göra det eftersom att jag kunde bli jättesjuk om jag hade fått det.

Strax innan jul åkte jag till Stockholm, och jag hade inte riktigt märkt att jag var på väg att bli sjuk, jag hade tagit mina prover och de såg bra ut. Så efter läkarbesöket åkte jag hem igen. 

Men jag märkte att jag blev sjukare, jag fick utslag. ÅÅÅÅ nej. Jag hade fått bältros! En gång till! Så jag åkte till Karlstad och fick behandling direkt så jag kunde åka hem igen, bli frisk och fira jul!

En trevlig vinterbild från det snörika året 2009

Den julen firade vi hemma tillsammans med släkten. En lugn och fridfull jul hade vi.

Det får räcka för idag, jag fortsätter nästa gång.

Ha det gott alla och ta hand om er själva och varandra!!