I dagens moderna samhälle så använder sig nästan alla människor av sociala medier. Både på gott och ont.

Jag har funderat en del på det skriftliga som händer i våra liv. Det som står skrivet, det är skrivet. Det sitter fast på näthinnan hos läsaren. Även om det raderas. Lätt är det att rasera relationer med hjälp av det skrivna. Lätt är det att det lästa tolkas fel, lätt att slippa prata. Men, det skrivna är skrivet. Ibland, eller ofta, så kommer missuppfattningar till följd av det skrivna, men att få det förklarat, om man fattat fel; det är inte lika lätt. Har dagens moderna människa glömt hur man ringer i telefonen? Att träffas över en kopp kaffe? Egentligen är det inte så avancerat. Men ändå känns det på något vis som om det vore omodernt.

Vad hände med de spontana fikabesöken vännerna emellan?

På något vis så känner jag mig lite omodern. Vart är vår spontanitet?

Vi får inte glömma att ta hand om vår familj och vännerna runt omkring. Sträcka ut en hand. Förlåta.
Livet är för kort för att gå omkring och vara arg och bitter.

Ta hand om er!!

Väntan

Nog kan livet vara svårt ibland. Mycket att tänka på, en del att verkligen "ladda för", för att verkligen orka med, men det är väl det som är livet.. Allt älgar inte på av sig själv liksom, utan man står inför det svåra alldeles själv. Och måste slåss :(

Men, som det sägs; med tid kommer råd. Det är kloka ord.

Nu råkar det vara så att jag är lite pessimistisk emellanåt, och känner att det är inte alltid det kommer råd. Det är inte alltid det löser sig. Människor sårar varandra och skyller på varandra, säger många hårda ord, men kan inte komma ur eländet. 

Tyvärr så händer det. Överallt. Emellanåt. Sorgligt. 

Tänk på att ta hand om er, era nära och kära. De finns inte för evigt. Tyvärr!!

Höst

Hösten igång. Skolorna har börjat, inga barn på dagis längre. Spännande, och barnen börjar bli stora :(
Ja, jag vet att det har sin naturliga gång.. men det känns ändå lite ledsamt att inte ha små barn längre.

Men jag ska bjuda på lite sommarbilder som blivit liggande lite länge i kameran.

Tog lite bilder när barnen badade :)

Inte för att jag gillar spindlar, men de kan göra sig bra på bild ändå..

Dax för goda kräftor

Vacker himmel en tidig höstkväll

Ja, hur man än bär sig åt, så går livet vidare, och vi med det.

Ha det gott alla!!

Och tiden, den går...

Idag är en alldeles vanlig söndag. En lugn och skön dag, hemma nästan hela tiden. Mannen i huset gjorde en alldeles fantastisk stek till middagen!! Nu är det snart slut på denna helgen och imorgon är det helt finito på sommarlovsfronten för barnen. Skolorna börjar och det är slut på att sova tills vi vaknar.

Igår var barnen på barnkalas. Den ena var på 2 stycken.. När det ena var slut, så var det bara att lämna godispåsen hemma och ta med de andra presenterna och gå iväg till nästa kalas. Trevligt!!

Nu är det en kopp kvällste, och sen dags att sova.

Ta hand om er!!!

Dagen idag

Här sitter jag och justerar bilder, bilder som jag skickar över mejlen till min mor. Det är roligt att samla ihop ett litet alster som jag sedan sänder iväg när det hunnit bli några stycken. Det blir ungefär som ett digitalt fotoalbum.

För några timmar sedan så beskådade vi en bolmande brandrök en bit hemifrån. Tror det var ett stall som stod i lågor, så brandkåren var där och släckte.

Idag var mina fina barn på fritids, det känns konstigt att jag bara har skolbarn nu, inga barn på dagis. Det känns lite konstigt, men praktiskt. De blir större de också... När vi promenerat till fritids i morse och barnen var lämnade och började leka, så var det dags för mig att gå hem igen. Jag har ganska nyligen upptäckt en rolig podcast som jag tycker om att lyssna på, den är med Hannah Widell och Amanda Schulman. Jag tycker de är så himla bra. Det värsta är att jag kanske möter någon efter vägen och så går jag där och småler, eller i värsta fall börjar skratta. Vad pinsamt!! Men, det får jag väl bjuda på i såna fall.

Nu går vi till något annat; Vi åkte förbi en så 

fantastisk kyrka när vi var ute och åkte en dag här 

under sommaren, här är lite bilder från 

den och den underbara kyrkogården:

Den här trappan kommer man till om man går 

en liten skogsväg upp till kyrkan

Kyrkan var alldeles fantastiskt vacker

Här är ett stopp i Örebro, en vacker stad, 

en vacker kväll.

Ha det gott alla!! Nu ska jag göra kväll (det är nog bara jag vaken i hela familjen nu...)

Natti natti och sköt om er!!

Allting skräp

Tänk att allting kan kännas skräp emellanåt. Oro, för allting runt omkring en. Även det som man inte kan styra över. Rädsla, över vad som komma skall. Också det som man inte kan förutspå. Vad händer? Ja, det enda vi vet är att det kommer tids nog. Men ibland känns det hopplöst. Rent bedrövligt. Vänta och se, vänta och se... - Nej, svar nu!

Här kommer lite bilder, ett litet avbrott i eländet.

Nej, dags att återgå till verkligheten nu...

Ha det gott alla!!!

Alldeles rent allmänt

Ibland är det bra rörigt, helt allmänt.
Men, vart drar man gränsen på vad man klarar av? Vem bestämmer när det är nog för just mig? Vem ges rätten att tala om vad just jag klarar av?

Eller, ja, rent allmänt så har ju folk åsikter om precis allt. Om andra. Men vem ges rätten att döma någon annan?

Svaret är egentligen jätteenkelt: INGEN

Men ändå sker det. Hela tiden. Ledsamt